Foto från det tidigare surströmmingsmuseet i Skeppsmaln vid Skags udde.
Surströmmingsätande är en tradition både hos mej och andra. I år blev det först i oktober då en kompis öppnade en större burk Oskars surströmming från fjolåret och bjöd oss på. Tillsammans med den egna mandelpotatisen, hembakat tunnbröd, hackad rödlök, tomater, crème fraiche blev det en skön måltid. Det söta till kaffet efteråt höll jag med.
Det är svårare att samla vänner i Mellansverige som tycker om surströmming - men det går. Det blir dock inte varje år. Då är sädesmagasinet en given plats att sitta och äta. Det händer till och med att vi provar olika surströmmingsfabrikanters insaltning med hjälp av blindtest.