Grangolvet från 1950 som jag nött som barn finns kvar.
Naturligtvis! De parallellsågade brädorna har strukits med opigmenterad fernissa ett antal gånger av mamma. Många jular luktade det gott av fernissan i vardagsrummet. Jag kan tänka mig att från 90-talet har många sådana golv slipats och såpskurats eller oljats, ja kanske även bytts mot kilsågade breda plankor. Det har ju varit på modet.
Trasmattan har jag vävt. Det var 1991 och de ljusa och pastelliga färgerna är tidstypiska för den tid då postmodernismen var ledstjärna.
Materialmöte år 1950: fernissat trägolv och öppen spis murad med rött tegel.
Ljusspegling i det blankfernissade brädgolvet. Man kan bli glad för mindre...
.
.
Läs även andra bloggares åsikter om fernissat grangolv, fernissa, brädgolv, parallellsågat golv
